It weren't supposed to be easy, surely

jag har mina ups&downs (med tanke på mitt förra inlägg). det har väl iofs de flesta.

idag fick jag min sista hemtenta som ska in nästa onsdag. socialpsykologi är ämnet som berörs just nu & egentligen är det nog jätte intressant & kul men jag har dock inte upptäckt det än. tråkigt men sant. har varit alldeles för lat under det här momentet & har inte alls bra koll på vad det egentligen är vi håller på med. inte bra alls. hemtentan är, som någon annan skulle sagt, "något att bita i".

jag ser fram emot helgen. även om jag inte kommer kunna släppa tentan helt så känns det som att det kommer bli en riktigt skön helg. avslappnad & utan krav på något sätt (även om det kommer vara full fart hela tiden). middag hos emelie på fredag. ska bli kul att träffa alla igen.. ett helt gäng som jag inte sett alls mycket av den senaste tiden. på lördag blir det nog grillning på palmens parkering (hoppas jag på iaf) & söndag utgång i alingsås kanske..

nu är det dags för film. jag vet, jag borde plugag egentligen men jag tar igen det imån istället (:


it's time to wave goodbye now


I keep on drifting, whirling through my life


jag fastnar mellan raderna igen. försöker se något som egentligen inte finns där. det är tomt, borta, eller borta är fel ord eftersom det egentligen aldrig funnits något där från början. allt är en illusion. ett luftslott som jag byggt upp helt på egen hand. en dröm som jag skapat själv för att se någon slags mening i den här långa jävla vintern som pågått sedan oktober.

det är inte det att det gör ont. det känns inte egentligen, men det är saken i sig. att jag gör det igen. att jag tillåter mig själv att bli såhär. för jag ser det så tydligt nu när jag kan se det ifrån ett rimligt avstånd, allt jag byggt upp. som gjort för att raseras.  jag är så trött på att falla. samtidigt är jag trött på att behöva vara den som hela tiden måste stå hållfast.
 
”när verkligheterna möts så finns det kanske ett större avstånd i att sitta tätt intill, än att inte se varandra alls.”

dagens låt: frida snell - fallen leaves

lemon in my eye

fredag igen. en vecka sedan jag & frida åkte iväg till jennie nu. helgen i härnösand va helkul! resan dit hamnar i en kategori för sig. den går inte riktigt att beskriva men den va såå jobbigt men samtidigt så jävla rolig. blev ingen sömn alls, eller jo jag somnade på en bänk i stationshuset i sundsvall kl. 05 på natten/morgonen & sov kanske en halv timme men that’s it. vi missade nästan bussen & missade vår hållplats & så va det snö/regn oväder. men vi kom fram iaf och det är väl det som räknas.

 
det va kul att träffa jennie igen & att se hur hon har det. träffa hennes vänner & testa på livet i härnösand. en trevlig stad som påminner en aning om alingsås. på fredagen blev det pizza & bio, brokeback mountain, den va braa men en komedi hade kanske passat lite bättre med tanke på våra trötta ögon. på lördagen blev det en sväng på stan & middag & fest med jennies polare. sen va det tänkt att vi skulle gå ut men eftersom vi va så sega med att komma iväg så va det fullt överallt när vi väl kom ut. det gjorde faktiskt inte så mycket eftersom vi ist hade världens roligaste ”efterfest” hos jennie. konstigt att man kan ha så kul med en kamera, stereo & ett påskägg. bakisdag på söndagen, kollade på film & åt godis + en liten rundtur i härnösand (bra gjort av oss!) på kvällen blev det sällskapsspel med jennies granne & hennes kompis. sen på måndagen va det dags att bege sig hemåt igen.

tillbaka till verkligheten nu. lissabon & härnösand har gjort att det känts som att jag haft ett litet uppehåll från mitt vanliga liv (vakna, plugga, äta, film, sova) men nu är jag tillbaka där igen. två veckor kvar i plugget nu & det känns skönt att det snart är över. jag ser fram emot hösten, något nytt (förhoppningsvis iaf).

ännu en fredag då. & vad vore fredag utan film? ett litet filmtips kan jag allt ge er, the constant gardener. en riktigt bra film!


dagens låt: broder daniel - lemon (jag förstår inte hur en låt som bara innehåller två olika meningar kan kännas så oerhört mycket. men, det är det som är storheten med bd.)


I've looked at clouds from both sides now

from up and down and still somehow,  It's clouds' illusions I recall; I really don't know clouds at all.

det bästa med att flyga är helt klart när man precis har kommit upp i luften och möts av molnen. finns det något mer fascinerande än moln? jag tror inte det..

33331-19   

helgen i lissabon var underbar. SMHI, kiss my ass! solen sken hela helgen trots att väderprognoser visade annat. helgen har varit fylld av solsken, shopping, promenader & god mat. lissabon är en mycket trevlig stad med fina byggnader, mysiga gator & soft folk. inte alls lika stressig & fartfylld som andra storstäder. en emma stad skulle man kunna säga.

jag tror inte att jag någonsin har gått så mycket som jag gjort denna helgen. vandrat omkring i hela lissabon känns det som, iaf de flesta delarna. dessutom tror jag att lissabon är världens mest kulliga stad, upp&ner hela tiden, sm en bergochdalbana typ. blev väldigt fascinerad av alla husen med kakelfasader i olika mönster, tvättlinorna utanför fönstrena & konsten på husväggarna.

 
 

tillbaka i sverige nu då. krokus i backen vid hagakyrkan & brudar i solbrillor, våren är nog här nu iaf. skönt det. på torsdag är det dags att ge sig iväg igen. då bär det iväg till härnösand & där verkar våren komma lite senare.. men det ska bli kul ändå. våren är ändå ingenting i jämförelse med jennie (:

imorgon ska jag till acessmottagningen vid järntorget. vi ska göra en obseravtionsstudie av socialt samspel utifrån goffmens dramaturgiska perspektiv (låter det krångligt? det är det också!!) jag skulle vilja ha påsklov nu.. men icke. har endel att ta igen nu efter lissabon resan också, känns inte alltför kul. har ju iofs 13 timmar på tåget på torsdag som jag kan försöka göra ngt vettigt på!

nu ska jag packa upp min resväska & sen börja packa igen.
kommer känna mig riktigt berest när denna månaden är över.

dagens låt: joni mitchell - both sides, now


alla bara pratar "är de sant?" och "ja har hört om dig"

jaha, då va det dags att säga hejdå för några dagar. imorgon kl.11.00 lämnar jag sverige för en weekend i lissabon. härligt härligt. hoppas på sol men har dessvärre läst på diverse vädersajter att det regnar även i lissabon. 20 grader är ju iofs inget att klaga på. det mesta slår nog vädret här i sverige just nu.

i helgen kommer jag sättas på prov. umgås med mamma mer än en timme varje dag brukar inte gå sådär jättebra bra. & umgås med elin (har ju iofs blivit bättre på senare dagar) så intensivt kan också bli en aning ansträngande. & snusandet. har bestämt mig för att inte köpa med mig något eftersom det bara kommer ge upphov till massa bråk & jag vill ju inte vara den som förstör semestern. så, det är dags för mig att växa upp nu & sluta med de dumheterna. (det är nog 100:e gången jag säger det, minst)

nu ska jag & far min se på crash. till er som inte sett den: se den! grymt bra film.

take care.

dagens låt: håkan hellström - nu kan du få mig så lätt (nostalgi!!)

dream one: free you head

helgen är över, vi är i mitten av en ny vecka och snart bär det iväg till lissabon. våren hälsade på här igår. det är konstigt hur solen kan styra mitt humör ibland. satte mig ute på balkongen & läste en bok en stund (sånt har jag inte tagit mig tid till på jättelänge) försökte fånga upp varenda solstråle. idag är det dock ganska molningt igen. tur att man ska åka iväg ett tag, inte bara för vädrets skull utan rent allmänt. skönt att gå på några andra gator, andas annan luft & se nya saker. ser fram emot helgen. 4 dagar i lissabon.

idag är det poesikväll på kunskapskällan. jag ska läsa upp några dikter på scenen(!!) jag kommer nog backa ur. det känns jättejobbigt. nästan värre än att läsa sina egna eftersom jag inte vet hur personen som skrivit dikten vill att den ska läsas. tänk om jag läser helt fel. uuuh.

jag måste ju skriva om söndagens konsert. lisa nilsson tillsammans med tre av världens bästa jazzmusiker. det va grymt! spelade låtar från hela världen nästan. jazz är skön musik. jag blev helt förtrollad av den lilla mannen som spelade trummor. jag har nog aldrig sett ngt liknande. pop&rock ger väl iofs inte något större utrymme för solonummer på trummor. 

gårdagens låt: buck - sleep it's dark. 
dagens låt blir förmodligen buck - dream one: free your head.






there is something missing, dont you get this feeling too at times?

jag går hem från jennifer. det regnar & i skyltfönstret till studie36 finns en skylt där det står "livsvilja". kan man köpa det? det verkar nästan så. ikväll är det skönt med regn. det är uppfriskande & fångar stämningen bättre. klockan är 22:33 och storgatan är helt öde. vart håller alla hus? vad gör alla andra en kväll som denna? en öl eller två kanske (antagligen närmare 12) och jag tänker att jag måste härifrån. samtidigt kommer jag på mig själv med att trivas. tycker om den tomma gatan. tycker om regnet, tycker om livet här. det vore inte mitt liv, och jag skulle inte vara jag om jag inte bodde just här.

 
jag blir ledsen över mig själv & mitt humör. hur det kan gå upp&ner så mycket. funderar på om det är fel på mig men kommer fram till att det är nog inte det. tonårsångest, men jag är ju inte tonåring längre? 21 år, snart, & alla tycks vara så säkra på saker & ting medan jag hela tiden vandrar omkring på mina små vägar i ovisshet.

filmkväll igår. ögonen slöts vid sex tiden på morgonen.. det har vi fått sota för idag. proof, instängd, garage days & två filmer på 4an(riktiga höjdare från 60-70-talet). jag fick inte mina skräckisar. jennifer vägrade att titta på instängd & gömde sig under täcket ist. själv försökte jag titta så mycket som möjligt. konstigt hur man kan tycka om att bli rädd.

jag är alldeles för trött för det här. samtidigt är jag för pigg för att kunna sova.

imorgon ska jag jobba. mitt bankkonto är rätt tomt. på kvällen blir det konsert i vara, lisa nilsson. det ser jag fram emot.