rubber no longer holds the borders of my soul

jag tappar balansen lite grann när jag tänker på hur fort denna veckan (& alla andra) går. det är fredag igen. jag har andats lättare, analyserat mindre (på det personliga planet) & pluggat lagom den här veckan. biblioteket är mitt andra hem nu för tiden och det känns rätt bra. vi trivs bra ihop. & vi tar fram varandras bästa sidor.

det här vädret gör mig till en bättre människa. igår låg jag & ida ute på altanen vid vattnet vid universitetet från klockan halv ett till fyra på eftermiddagen och pluggade under filtar, på liggunderlag & jackor. och det kändes fint, peppande och harmoniskt på samma gång. vi började smida planer om en resa till berlin och jag hoppas att vi gör slag i saken. berlin och jag har ett öde tillsammans, det känner jag. ända sedan jag va där med min familj första gången runt 2003 så har den staden lockat mig på något oförklarligt sätt.

jag ska återgå till studierna nu. skriver om intersektionalitet & socialt kapital. det är fina begrepp det där. samhällsvetare klättrar på "behovslistan" berättade pappa igår och jag känner på mig att framtiden är ljus, oavsett. jag tror att jag kommer att behövas när jag går ut. vi kommer alltid att behövas vi samhällsvetare. när jag går ut får vi dessutom ett regeringsskifte (eller hur?) och det kan ju inte annat än vara till min fördel, och alla andras också för den delen.

ikväll lyssnar jag på mixtapes and cellmates och dricker lakritste. jag har varit ganska duktig idag & suttit på bibblan för att motverka möjliga magsår. jag antar att det är så man får göra när saker stressar en. sätta sig ner med dem, ta tag i det & göra klart & gå vidare till nästa. det är en aning jobbigt ibland dock när man inte ser något riktigt slut. när det känns som att man aldrig blir klar. well, det blir man ju, någongång.

det är en ny vecka och jag har börjat den med en rivstart.

efter en mycket svettig natt vaknade jag för femte gången av att alarmet ringde klockan sju. jag somnade givetvis om igen och klev upp ur sängen först när jag ansåg det vara på gränsen att hinna till skolan klockan åtta. jag hann, det brukar jag iofs göra för det mesta. jag funkar så. jag skulle vilja vara en sån person som går upp 2 timmar innan man ska iväg, äter en lång och skön frukost och läser tidningen, lyssnar på radion och andas djupa andetag och suger in morgonen. det kanske kommer med åren, vem vet.

det är iaf vackert väder idag & det va längesen jag gick på norrköpings gator klockan åtta en måndagsmorgon. och det är fint det där. det känns bra att komma igång, att vakna med staden. jag va egentligen mer sugen på en långpromenad än att sitta i två timar på en hård stol i en kall föreläsningssal. men det gick bra. nu är kursinfo nr 1 avklarad & kursinfo nr 2 kommer på onsdag. jag känner mig lite lätt oroad inför tiden som kommer nu. det är mycket och jag tror att jag kanske överskattar min egen förmåga. dessutom vill jag åka hem på barndop, påskhelg & sen ska vi iväg till madrid. men det går inte ihop. tiden. tiden sviker mig.

imorgon ska jag hålla en föreläsning på ett gymnasium om diskriminering. jag har egentligen varken tid eller lust till det. kanske mest för att jag alltid blir så jäklans nervös av att stå på en scen och prata. men det är väl också just därför jag har tagit på mig det. för att jag vill bli bättre. det brukar dock inte va min grej att konfrontera rädslor. jag brukar gömma dem under sängen bland allt damm.

(det skrämmer mig hur den här våren skenar iväg. för det känns som att det är en såndär som jag kommer vilja ha kvar för alltid.)

det är torsdag igen & idag hade vi ett avslutande forum för kursen projektkompetens & utvärdering som pågått i en evighet. det känns alltid lika jävla skönt efter forum men den här gången kändes det nog lite extra. jag har vart så trött på allt vad projekt heter och nu önskar jag att jag aldrig kommer att behöva höra talas om det igen (det är dessvärre inte så troligt).

idag gjorde jag även min fjärde intervju & nu återstår bara en enda! sen är det dags att sätta sig ner med datan & analysera, analysera & analysera. och sen förhoppningsvis fått ut något att skriva om. hmm...

looking at my lost reflection again
but a tide's coming in

det är en speciell känsla att traska hem i skymningen efter en sjutimmarsdag i skolan. folk som säger att studenter har det så slappt dom, vet inte hur fel dom har. jag tycker att jag har det tufft mest hela tiden, jag går hem varje dag med en stel nacke, ett söndertjatat huvud, trötta ögon men ändå, och viktigaste av allt, ny kunskap. så klagar, det gör jag inte. jag tror att jag borde bocka & le, och tacka för att jag får göra just det här.

drömmer mig bort
i hagnestahill
bland dem identiska husen
rycker vi till
reklamen avbryts för sport


jag har mycket jag skulle vilja berätta just nu.

för det första, kentkonserten va hur bra som helst! jag har ju egentligen aldrig varit någon kentfantast men tänkte att kent borde man nog faktiskt se live. och jag hade helt rätt. alla borde se kent live. oförskämt bra var det. vilken show, vilka låtar, vilka texter, allt föll på plats. jag föll för kent för första gången på riktigt.

min goda sinnestämning gör det svårt för mig att formulera klatschiga meningar. jag har alltid varit bättre på att skriva när något känts halvt på tok. och visst kan jag hitta saker som är fel om jag gräver riktigt djupt men det vore alldeles för självdestruktivt även för att vara mig. och jag tror att det är det som jag gjort fel så många gånger förr. låtit det tunga tynga ner mig istället för att låta det fina lyfta upp mig. för det finns alltid lite av båda. det gäller bara att välja vad man ska lägga fokus på.

idag har det varit ytterligare en vårdag i mitt norrköping. jag vaknade upp genomsvettig och kikade på klockan för att än en gång konstatera att jag försovit mig. morgonrutiner var ett ledord någon annan vecka, nu tror jag att ledordet är något i stil med kör på känn. och det gör jag. fast kanske inte lika mycket som jag skulle vilja. inte helt fullt ut sådär. men ändå, en bit på vägen och det är som vi vet, inte fy skam.

idag är det onsdag vilket innebär att veckan vänder om från uppförsbacke till nedförsbacke.