idag har jag städat, lagat mat, bakat muffins och havreflan och stickat.  jag har blivit som en hemmafru, fast utan make då. det känns som att jag lever någon annans liv. men jag trivs rätt bra med det.

mina stunder i köket blir fler och fler (och mer och mer avancerade, enligt mig själv iaf). det sker framgångar som iofs kantas med lite mindre olyckor. för första gången har jag upplevt hur ledsen man kan bli av att misslyckas med kakor. jag trodde nästan inte att sånt kunde gå fel. mina havreflan blev förstörda, och jag som ska bjuda på fika i veckan.

jag kollar på klockan å den är 23:46.

kära vänner,

jag är tillbaka.

efter ett litet uppehåll i bloggandet pga. flytten och all annan stress tänkte jag nu ta mig tid till att uppdatera er trogna besökare om läget.

alltså, jag har flyttat. det är ganska märkligt egentligen. för första gången bor jag själv på riktigt. inte hos mamma & pappa, inte hos en familj i london, inte i en korridor på ett studentboende. nu har jag min alldeles egna lägenhet. vuxenpoäng. det är bara att bocka och ta emot (eller?)

jag kände ju på mig att något skulle gå galet med flytten. magkänslan natten innan sa mig att det skulle bli strul, vilket det givetvis även blev. snubben som skulle flytta ut MÅNDAG KL 12.00 (& inte en minut senare) hade fått för sig att han hade hela månaden på sig. hur fick han för sig det tänker ni, och det undrar jag fortfarande. hur fan fick han för sig det? I alla fall, hyresvärden ringde klockan 10:30 och berättade läget. det hela slutade med att killen i lägenheten flyttade ur sina grejer och va klar vid kl 13 men att vi fick ta hand om flyttstädningen. och jag kan tala om för er att jag knappast tror att jag sett ett risigare ställe. egentligen borde jag fotograferat det hela så ni skulle kunna förstå vidden av det hela. men det gjorde jag ju inte. men tro mig, det var vidrigt!

well. nu i efterhand ska jag ju absolut inte klaga eftersom det hela gav mig en hyresfri månad & gratis målarfärg m.m. för att kunna fixa iordning stället. så nu i efterhand känner jag mig väldigt nöjd. jag lever & bor som en kung nu.

jag för en argumentation med mig själv om varför jag inte ska gå på christian kjellvander och kristoffer åström som spelar ikväll. det vore ju fruktansvärt trevligt. men jag är trött. flytten har verkligen tagit hårt på mig. jag känner för att lägga mig i min soffa & inte röra på mig under hela helgen. dessvärre så funkar det ju inte riktigt så. imorgon ska jag träffa mina informnater (intervjupersoner) för min b-uppsats. äntligen ett steg på vägen. ska tillbringa lördagen med att observera. det låter spänannde va? det är det väl kanske också. men inte just imån. som sagt, jag är trött. alldeles för trött.

annars då? ja, det är snart jul.
och det ser jag fram emot.

vi reser på oss och ser oss omkring och ingenting är längre som förut.
inte ens det evigt oföränderliga.
allting faller. ingenting består.

jag läser en komikers uppväxt för sjätte gången och idag som så många gånger förr passar just de raderna in så mycket på mina tankar och känslor. kanske nu mer än någonsin.

igår skrev jag för mig själv mitt i pluggstressen:

en kopp kaffe och en tickande klocka kan få mig att falla i dvala. jag känner mig avtrubbad idag, oinspirerad och ledsen på något vis. det är svårt att veta varför, som alltid med mig. det är något fel på mina känslor. de är nog inte sådär som andras, klara. mina sänder tvetydiga signaler, mest hela tiden.

att göra en höna utav en fjäder, det är jag expert på. att låta små känslor ta över mig och göra dem till orkaner är en av mina största färdigheter. jag antar att det inte är något att skryta med.

det är såna här dagar som får mig att fundera. tänka på allt det där lilla som gnager i mig. det är så mycket som gnager i mig.  klockans tickande gnager i mig. klockan går framåt & jag står still. blixtstilla.

samtidigt som jag står still så tror jag..,

jag tror vi närmar oss slutet.

(hur går det ihop?)

och det visade sig vara helt sant.

allting faller. förr eller senare faller allt.

It's over.

on my TV, walking my streets, making sounds

idag är det så mycket som jag vill skriva. 
det känns som att jag har medvind nu (samtidigt som jag har gått i motvind hela veckan). jag mår bra. jag trivs med så jäkla mycket just nu att det nästan känns löjligt. saker börjar falla på plats. mer frekventa samtal med mina vänner hemma i kombination med mina vänner (&robert) här gör att det känns annorlunda på ett annat sätt än förra året. & allt det nya roliga som jag hela tiden kommer på att jag vill göra. hur jävla bra det känns att se hur handlingar leder till något.

fältarbete 1 kursen är slut! & det känns å jäkla underbart. hade avslutande forum i fredags & jag gick därifrån & kände mig nöjd & stolt. det är en underbar känsla. detta firades med vin/stickning/idol kväll hos elina tillsammans med ida & sofia. en kväll som flög iväg för helt plötsligt va klockan halv 2 när jag trodde att den skulle vara ungefär 23. kanske är det som man brukar säga, tiden går fort när man har roligt. visst är det så!


idag har jag varit på arbetetsmuseum med Ida där det anordnandes rättvis handels forum. gick på en "grundkurs" i rättvis handel där det pratades om barnarbete, övertid, låga löner, alternativ handel och kaffe. det var spännande, även om det inte va så mycket nytt så va det intressant att få höra mer om rättvishandels visioner och historia. jag tycker att det är viktigt att tänka på vad man köper (vem som tillverkat det, under vilka förhållanden, transporten osv.) oavsett vad det är. men allra viktigast är nog kaffet. kaffe får man inte köpa utan att det är rättvismärkt. så är det bara.

jag kom på mig själv med att sitta där och tänka "men vad kan jag göra då?" och på något sätt börjat förlora hoppet om att världen någonsin ska förändras. men det gör den ju faktiskt, (men dock på olika sätt) och vi har alla en bidragande roll. jag minns när jag läste sociologi i Göteborg och vi alltid skulle utgå från Margret Archers analytiska dualism som i en mer kortfattad form innebär (men ändå med risk att låta väldigt invecklat) att i tid 1 så möter och föregår strukturella villkor en interaktion (strukturen skapar villkor för den kontext i vilken handlingarna utspelas.) mellan tid 2 och tid 3 sker den sociala interaktionen. här kan man välja att handla eller inte handla för att förändra eller att bevara strukturerna. mötet med strukturella villkor resulterar sedan i en elaboreringsprocess i tid 4. där reproduceras eller transformeras strukturen. elaborationen är alltså ett resultat av den tidigare fasens sociala interaktion. det viktiga i detta tycker jag dock ligger i att även om man i tid 3 inte väljer att göra något så reproducerar man ändå de redan befintliga strukturerna. att inte handla är alltså ändå ett handlande i sig!

jag tycker om sånahär dagar som leder till ökad medvetenhet. jag tycker om det & själv så tar jag ett steg i taget. ibland önskar jag att jag kunde engagera mig i allt. fast det kan man ju egentligen. alla kan ju göra något. att göra akitva och medvetna val, det är engagemang det med.


and I can walk with them, I love them, I need them

he said oh yes you can, just hold my hand, I think that that would help

denna dagen har känts som raka motsatsen till gårdagen. jag har hunnit med biblioteket, (ca 200 sidor - effektivitet på hög nivå) möte med k angående klubbidén & möte med asylgruppen. men dagen har som vanligt bara flugit iväg & även om jag har uträttat mycket så förstår jag inte vart tiden tar vägen. givetsvis inser jag att om jag steg upp några timmar tidigare så skulle jag hinna med ännu mer. men det tar emot där. min sömn är viktig. & då jag ännu inte lyckats lära mig att somna innan klockan ett så måste jag nog behålla mina sovmornar.