never knowing I was growing every day


kära vänner,

jag är tillbaka.

efter ett litet uppehåll i bloggandet pga. flytten och all annan stress tänkte jag nu ta mig tid till att uppdatera er trogna besökare om läget.


alltså, jag har flyttat. det är ganska märkligt egentligen. för första gången bor jag själv på riktigt. inte hos mamma & pappa, inte hos en familj i london, inte i en korridor på ett studentboende. nu har jag min alldeles egna lägenhet. vuxenpoäng. det är bara att bocka och ta emot (eller?)


jag kände ju på mig att något skulle gå galet med flytten. magkänslan natten innan sa mig att det skulle bli strul, vilket det givetvis även blev. snubben som skulle flytta ut MÅNDAG KL 12.00 (& inte en minut senare) hade fått för sig att han hade hela månaden på sig. hur fick han för sig det tänker ni, och det undrar jag fortfarande. hur fan fick han för sig det? I alla fall, hyresvärden ringde klockan 10:30 och berättade läget. det hela slutade med att killen i lägenheten flyttade ur sina grejer och va klar vid kl 13 men att vi fick ta hand om flyttstädningen. och jag kan tala om för er att jag knappast tror att jag sett ett risigare ställe. egentligen borde jag fotograferat det hela så ni skulle kunna förstå vidden av det hela. men det gjorde jag ju inte. men tro mig, det var vidrigt!


well. nu i efterhand ska jag ju absolut inte klaga eftersom det hela gav mig en hyresfri månad & gratis målarfärg m.m. för att kunna fixa iordning stället. så nu i efterhand känner jag mig väldigt nöjd. jag lever & bor som en kung nu.


jag för en argumentation med mig själv om varför jag inte ska gå på christian kjellvander och kristoffer åström som spelar ikväll. det vore ju fruktansvärt trevligt. men jag är trött. flytten har verkligen tagit hårt på mig. jag känner för att lägga mig i min soffa & inte röra på mig under hela helgen. dessvärre så funkar det ju inte riktigt så. imorgon ska jag träffa mina informnater (intervjupersoner) för min b-uppsats. äntligen ett steg på vägen. ska tillbringa lördagen med att observera. det låter spänannde va? det är det väl kanske också. men inte just imån. som sagt, jag är trött. alldeles för trött.

annars då? ja, det är snart jul.
och det ser jag fram emot.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback