jag höll på att sumpa det där med morgonrutiner redan igår. som tur är så har jag en ängel här i norrköping som ringer och väcker mig för att hjälpa mig på traven. måndagen blev en effektiv dag. biblioteket i flera timmar med näsan i böcker om projektledning och utvärdering, sen gruppträff, handledning och tillsist en utmaning i geni...okej, jag kom sist. men jag står rätt stadigt ändå för jag känner på mig att kunskapen sitter där någonstans i bakhuvudet. det gäller bara att komma på ett bra sätt för att få den att hitta ut.

idag vaknade jag till ljudet av väckarklockan och tro det eller ej, jag steg upp när den ringde! lagom till att jag skulle traska iväg till skolan kom ida för att få pluggro. så under dagen har jag haft en inneboende medan jag sprungit mellan biblioteket och grupprum. årets första semla har ätits för att fira den förträffliga feedbacken på fostran kursen. det är viktigt det där har jag kommit på, att tillåta sig att gratulera sig själv och andra. skaka hand och säga fan va vi är bra och titta varandra i ögonen och mena det. och det är faktiskt sant, vi är duktiga, ruskigt duktiga ibland. så med en självförtroendekick har jag traskat vidare in i denna tisdag och tillbringat kvällen på möte med asylgruppen, tv-tittande och lite pluggande. och tv-tittandet har skett helt utan dåligt samvete för jag gör det jag ska. jag bockar av och går vidare.

imorgon väntar gruppträff igen. vi ska göra projektet "skänk skåne till danmark" genomförbart, eller undersöka möjligheten för att genomföra ett medborgarskapsbyte för skåningar från svenskt till danskt. visst låter det tokigt? otroligt tokigt tycker jag. men också väldigt intressant. tänk, år 2058 (tidsfrist på projektet) kanske skåne är danskt. men det är väl lika bra det med tanke på att det antagligen kommer ligga under vatten om ca 10 år.