I don't see what anyone can see, in anyone else
but you
den här veckan har varit som att befinna sig i en dimma. det känns som att jag knappt vet vad som hänt, vad som sagts, vad som gjorts. bara att allt känns jävligt fint. alla problem tycks ligga 5 mil längre bort än tidigare och allt som är bra ligger så himla mycket närmare. det är en fin känsla som jag inte är beredd att släppa taget om.
den här helgen ska bli en lugn helg har jag bestämt mig för. den inleds med ett filmmaraton som jag tjuvstartade lite redan igår med filmen Juno. den borde alla se. ikväll blir det Control, om sångaren i joy division och Im not there en film där sex olika karaktärer gestaltar bob dylan. både verkar fruktansvärt bra.
dagens låttips (varför slutade jag med det?): the moldy peaches - anyone else but you.
ett band som jag i och med filmen juno upptäckte igår och som har sjungit sig rakt in i hjärtat.
we sure are cute for two ugly people