I read somewhere...
how important it is in life not necessarily to be strong... but to feel strong.
(jag försöker hitta nya vägar nu.
istället för att gå runtomkring så går jag rakt på.
jag vet inte hur det fungerar riktigt än.)
jag har inte nämnt något om jenniferbesöket, men ni har säkert redan räknat ut att det va toppen. vi åkte till stockholm på fredagen för att shoppa. jennifer hade fått med sig fel bankomatkort (givetvis ska något gå fel när man är med palmen, det hör liksom till) men det lyckades ordna sig tillslut som tur var då min ekonomi inte tillåter lån. på fredagskvällen mötte vi upp forsberg på världensbar för att snacka goda minnen & nutid. lördagen började med systemet och sedan en runda på museum och butiker för att avrundas med en förfest och sedan utgång på glömskans. och på söndagen avnjöt vi en obligatorisk bakispizza & film. into the wild (se den! se den!). det var en trevlig helg. det va härligt att ha lite jennifertid. något som slog mig var hur nästintill läskigt det är hur man så lätt faller tillbaka i sina gamla roller. som tur är så gör det ju inte så mycket i det här fallet då vi båda trivs ganska bra med dem.
tillbaka till den här dagen. jag försöker fortfarande få fart på den här dagen/veckan. men jag är i något slags pausläge. det är svårt att komma igen efter så mycket ledighet. till höger & vänster om mig så börjar uppsatsångest krypa fram och det är svårt att motivera andra när man själv har svårt att finna sin egen motivation. det är två månader kvar nu. och jag är inte alls redo för sommar.
dagens låt: twiggy frostbite - messy star