hunger my driver, I go where I must


tillbaka i norrköping igen. det är tomt & tyst förutom vinden som gör att mina fönster låter som att dom ska spricka. fast det va värre igår. då trodde jag på allvar att fönstret skulle gå sönder. tillbaka i mitt rum. 20 kvadrat känns så litet nu. & inget badkar. jag vill ha ett badkar! alla saker jag tog med mig fick plats iaf.

det känns lite konstigt att vara tillbaka. det är tomt. inte många som kommit tillbaka än. men robert är här iaf och det känns bra. då får vi lite time alone, även om jag måste sitta & skriva på uppsatsen hela veckan. men det känns faktiskt mer ensamt nu än vad det gjorde när jag flyttade i sommras. kanske för att allt var nytt och spännande då. nu vet jag vad som väntar & jag kan den här staden (någorlunda iaf). och det va så härligt att va hemma. bli ompysslad av mamma & pappa & umgås med vännerna som känner en så väl. här är allt fortfarande under konstruktion på något sätt. man måste fortfarande anstränga sig & anpassa sig på ett helt annat sätt än hemma i herrljunga. inget fel med det heller egentligen. att starta ett liv någon annanstans tar ju lite tid. självklart. det är skönt att vara tillbaka också faktiskt. friheten att göra som man vill. att få ta hand om sig själv är bra det med (att bli ompysslad ibland är viktigt det med. men att bli ompysslad för mycket tror jag egentligen inte så mkt på). det känns skönt att vara tillbaka bland mina prylar, mina böcker, mina skivor och min dator.

nu följer en vecka av uppsatsskrivande. tv-tittande (ja, jag har saknat alla kanaler grymt mkt!) pysslande i rummet, & robert time. nästa vecka börjar nya kursen; sociala och kulturella värden i förändring. det innebär ny grupp! hoppas hoppas hoppas att jag hamnar med schysst folk.


home was home then, my dear, full of kindly faces