yees. dags för uppdatering. 

så, vad har hänt sen sist? well.. besök av frida & jennifer, påskafton, årets första grillning, sista grupparbetet avklarat för den här kursen, hemtenta skrivande, mamma & pappa som befunnit sig på andra sidan jorden i 3 veckor (mycket oroande), fest och ännu mer tentaskrivande.

tentan närmar sig sitt slut & jag har ungefär en sida kvar att skriva nu & sen läggs denna till historien. det ska bli så härligt. på torsdag tar jag tåget hem till herrljunga. har blivit lovad lite lyxbehandlingar av systern som snart är utbildad hudterapeut, sen så blir det dejt med jennie som jag inte har träffat på alldeles för länge, reseplanering med tågluffgänget och firande av kickis födelsedag & valborgsfest. och så måste jag ner till shell och uppdatera mina kunskaper inför årets sommarjobb. får ont i magen bara jag tänker på det. men det blir nog bra.

idag har jag varit & inhandlat massa nya böcker. bokakademin hade rea & jag fick sex böcker för 60 kronor, både skönlitteratur och studieböcker. nu är jag sugen på att slänga tentan & börja läsa mina nya böcker istället. tror inte ens att jag har öppnat en skönlitterär bok sedan i julas.

dags för en kopp kaffe och sen en sista timme med tentan.

marta från gårdagens dokumentär nunnan på svt följer med mig i tankarna även idag. jag kan inte låta bli att tänka på henne och det liv hon valt. det fascinerar mig, intresserar mig och väcker så många tankar. att ge upp allt, att inte äga något, att inte få prata med människor i mer än två timmar per dag, att lämna den "verkliga" världen för att be, att offra sig för oss andra.

jag minns när marta praktiserade på mitt dagis/fritids. minns att jag tyckte att hon va så vacker med sitt långa bruna hår och att jag fastnade väldigt mycket för henne. efter praktiken fick jag ett brev från henne, jag minns inte vad det stod bara att min syster blev fruktansvärt avundsjuk på mig. när jag sen några år senare fick reda på att hon skulle bli nunna så kändes det mest konstigt. jag förstod inte att en sån människa som hade så god hand med människor skulle ge upp alla dessa möjligheter till relationer för ett liv i (som jag ser det) tystnad och ensamhet. efter att ha sett dokumentären kändes det iaf som jag fick svar på den frågan. hennes önskan om att finnas där för alla, att räcka till, att vilja hjälpa alla menar hon är något som är omöjligt i ett "vanligt" liv, men genom att tillbringa sina dagar med att be kan hon nå ut till flera samtidigt.

mina tankar kring djupt religiösa personer är att det oftast finns ett sorts förtryck, någon slags hjärntvättning, att man inte kan välja ett  "sånt liv" om man är "upplyst". jag förväntade mig på något sätt att se en olycklig person i dokumentären. men det gjorde jag inte. jag blev fascinerad av martas utstrålning, hur hon lät och såg genuint lycklig ut. hon pratade om hur människor reser jorden runt för att finna sig själv, att utvecklas och uppleva saker i tron om att man blir en bättre & större människa, när allt man behöver är att spendera tid med sig själv. hur ofta gör man det egentligen? spenderar tid med sig själv, utan datorn, utan en bok, utan någon annan i rummet. det finns så många flyktvägar nu för tiden.

jag beundrar marta för hennes starka tro, hennes vilja och mod. att ge upp allt i tron om att man hjälper andra, att offra sig. som martas pappa sa i dokumentären; religion kan inte förstås utan offer. det finns givetvis olika grader, en del offrar sitt liv i guds namn, andra offrar en kär ägodel. det är svårt att dra gränser för vad som är acceptabelt att göra i sin religions namn, men så länge ingen annan kommer till skada anser jag att det är okej. ibland kan jag till och med avundas personer med en så stark religiös övertygelse.

but I'll make it brief.

våren hänger kvar. klamrar sig fast i löven nu när det blåser så hårt & jag hoppas, hoppas att den håller sig kvar. på tvn igår sa de något annat. tillbaka till vintern va vad de sa. jag tror att dom har fel. hoppas att dom har fel.

idag har jag skrivit klart min essä! tror jag iaf. identitet utifrån queerteorin. det är spännande, intressant & väldigt utvecklande. samtidigt fruktansvärt krångligt. om jag orkar ska jag fortsätta plugga lite till idag & försöka svara på ngn tentafråga.

i helgen hade jag besök av kicki. det va niice. fint väder va det också så vi åt lunch vid vattnet & somnade nästan i solen. så som det ska va nu. kicki kom från stockholm & bob dylan konsert & reste efter visiten här vidare till jönköping. jag blir trött av resande & förstår inte hur hon orkar. det börjar göra mig lite orolig inför sommarens tågluffande som förövrigt diskuteras vilt nu. (jennie, är du säker på att du inte ska med?!) jag längtar helt otroligt mycket och har redan tagit mig friheten att göra upp en resplan, skriva miniuppsatser om varje land osv. jag har velat tågluffa så länge & kan nästan inte förstå att det äntligen ska bli av. synd bara att det inte blir mer än 3 veckor.

påsken närmar sig vilket för mig innebär besök (igen!) av frida & jennifer. det ska bli kul! jennifer har inte varit här än så det ska bli riktigt kul.

jag måste klappa mig själv lite på axeln också & skriva att idag tog jag årets första jogging tur! mycket stolt över detta.

det borde va olagligt att tvingas plugga när det är så vackert väder.